ann frossen


ann frossen

Bångska våningen med sina 200 kvm och fem rum och närmare 70 medverkande konstnärer,
alla som har varit med förut, 2014, 2017 och på LAC Lidköping 2017, och nya.



ann frossen

ann frossen

ann frossen


ann frossen

Helena Pehrsson / Annette Hammarén


ann frossen

Kajsa Breitholtz / Anna Lidberg


ann frossen

Lotta Barlach / Mattias Larsson


ann frossen

Jakob Ojanen / Erik Berglin


ann frossen

Under hängningen av de över 50 verken.
DJ Deejaytotheworld spelade under vernissagekvällen.


B2B av deejay mystified aka djtotheworld1968

Back 2 Back. Eller Be 2 Be. Eller Born 2 Be. Det kan handla om motsatsen till att sova sked.
Eller det kan handla om en stridsstrategi i ett combat. Det kan också handla om ett dansläge.
En parkering.
Men det kan också vara en form för deejays. Det handlar om någon form av utmaning i all vänskaplighet.
Men det kan också handla om den stämning som man vill skapa genom att ge ett incitament till något
oväntat, till en öppenhet.

På ett litet matcafé med vinrättigheter ”En kaffe por favor”. Två deejays. Några vänner som slinker in
på kvällen. Kanske beställa in en liten maträtt. Definitivt ett glas vin. Rött för min del.
2 Turntables eller 2 CD-spelare och ibland en sticka därtill i mixerbordet. En tung väska vinyler eller
efter önskemål. En sticka gör det lättare att gå vidare ut i natten.

Ett deejayset förberedes även om deejayen själv inte visar ett spår av förberedelse i sitt ansiktsuttryck.
Det är kool. En väska packad med skivor som tagits fram tidigare på dagen. Första gången i
Drottninggatans backe. En deejay fyller år. Ett gäng samlar sig nära fönstret. Den deejay som vi känner
sitter avslappnad med bland oss andra tills det blir hans tur.

Att spela B2B ställer andra krav. Jo du tar med dig skivorna. Men du vet inte vad de skall användas till.
Bara att. Samma med den andre deejayen.
Vad skall utvecklas i spelningen? Skivspisarkväll eller en händelse. En stund till skillnad från ett
ögonblick eller ett tillfälle, något som rinner ut i sanden. Ja, vad.
Ett tak skapas öppet val av skivor eller en inriktning. Soul. Jazz. Techno. House. Chill. En regel fastställs.
Varannan skiva eller två skivor var. Skivtallriken snurrar oavbrutet de timmar som går. Du måste bestämma dig i tid.

Att fästa sig för starkt vid den egna smaken kan ställa till problem i valet av låt eftersom lyssnandet riskerar
att gå förlorat. Att bara lyssna på vad den andre gör kan även det orsaka svårigheter eftersom du lätt tappar
kontakten med de skivor du själv tagit med.
En del tar fasta på känslan och låter den styra urvalet och den musikaliska rörelsen. Ibland kanske en
utmaning. Ett udda val av låt som troligen är okänd för den andre. Kanske det kommer något liknande
tillbaka på ping pong.

Det liknar alltså ett deejayset men är samtidigt en improvisation. Ett varken eller och ett både och.
Det är det där både och som vi kan ha så svårt med. Oftast en för en eller ett för ett. Men här bjuds spänningen in.

 


ann frossen

En spänning som hör relationer till. Musiken blir en förevändning till ett samtal. En miljö för dialog utan att ett krav på dialog ställs.

Det handlar mer om val. Skapa kontinuitet, harmoniera. Eller introducera en kontrast, bryta kontinuiteten och bereda plats för överraskningar. Gå dit du inte vet att du skall gå.
Höja tempot eller sänka det. Hålla 120 dB. Förflytta sig över kontinenterna. Byta kategori. Introducera latin, afrikanskt eller electroacoustic.
Du ser leendet på den väntande deejayen och du vet inte om det är ett tecken på styrka eller svaghet. Eller lust. Lust att lära sig något nytt. Lust till dialog.

Då och då framträder några favoriter som tonar bort in i något tidigare okänt.
Själv skulle jag lägga in en drone, det är jag säker på. Men vad gör Dandy Digital eller Joel Mull. Du går in i rök och går ut i klarhet.

@sventhomas nordlöf XIX.iii.V deejay mystified aka djtotheworld1968



ann frossen


ann frossen

Astrid Sylwan / Hanna Tingsgård, de två i mitten.


ann frossen

Paula von Seth / Ann Frössén, detalj ur bild.


Vad händer med platser efter att naturresurser har avverkats, brutits eller pumpats upp?

I årtionden har Sveriges regeringar budgeterat för bygganden och utveckling av städer, men
oftast utan att utkräva av företagen att platserna på landsbygderna ”återställs” efter avslutad
exploatering. När man inte kan bryta mer sten ur en bergtäkt vattenfylls den vanligen. Bergtäkten
på bilderna ligger i Skåne och står inför en sådan problematik. Om några år planeras täkten vara
dubbelt så stor, dubbelt så djup och det kilometerstora hålet ska fyllas med vatten. Men det skulle
också kunna finnas en annan framtid för hålet i berget.

Skogen har i flera sekel varit känd som Sveriges guld, och nu kan den också vara en del av
lösningen på klimatproblemen. Skogen ska ge oss sådant som vi idag tillverkar av fossila
råvaror, som bränseln och plast. Skogen ska bli en större kolsänka genom fler snabbväxande träd.
Den ska ersätta bomull och revolutionera klädindustrin som är världens näst största miljöbov
efter jordbruket. Med rätt teknik, skogsbrukande och förhållningssätt hoppas man att skogen
ska kunna möta alla dessa behov.
Nôtre Dames täta trädpelare var för många den vackraste delen i byggnaden före branden.
Franska regenter sägs ha ställt sig under valven av träd för att prata med skogen innan de tog
viktiga beslut. Kyrkans tak av 1100 år gammalt virke kallades ”skogen bortom tiden”. Dessa träd
hade haft ett särskilt uppväxtsätt, deras formspråk hade avlästs och de hade fällts, behandlats och
förvarats med hjälp av en gammal kunskap om naturen. Denna kunskap om naturen gjorde att man
fick ett annat tidsperspektiv än idag. Man byggde inte bara kyrkor utan hela landsbygder och samhällen
för en långsiktig uppmärksamhet och användning.

av Paula von Seth, konstnär, konstvetare och student i landsbygdsutveckling på SLU, Ultuna.
Sida vid sida med Ann Frössén, konstnär och curator för utställningen Side by Side.
Tack till drönarfotograf Fredrik Emilson, Båstad.



Side by Side: An Attempt at Reform

They noticed with indignation that one was solely brought up to be a servant to their future society.
Therefore, they had learnt a trade which would enable them to keep themselves in all circumstances of life.
They made artificial flowers.
They had noticed with regret that others simply waited for an institution who should keep them;
They resolved to contemplate a free and independent life and to earn their own living; such an existence
would be ideal and a solution for life, not a norm.
Fate ordained that they should meet. They were an artist and, as I already mentioned, made flowers;
they were living in the Universe at the time when they conceived these ideas.

There was style in their collaboration. They took a room in the Present. In the centre was the studio,
to the right of it, a window and another to the left. This did away with the material desires, that abomination
which has no counterpart in living and is responsible for a great deal of dissipation and immorality.
It moreover did away with the inconvenience of capitalism and consumerism. It was far better that they
should have an empty space and that the studio should be a neutral, common meeting-place.
“But suppose you want something?” asked the sceptics.
“Nonsense, there is nothing to want!” they answered.
It worked splendidly. They went to the market in the morning and did the catering. Then they made the coffee.
They opened the windows and put the room in order. And then they sat down and created. When they were
tired of working they gossiped, gave each other good advice, laughed and were very jolly.

They often went out together in the evening and frequently met others. They had no objection to the smell of
tobacco and were never in the way. Everybody said that it was an ideal partnership; no one had ever known
a happier existence.
Life was very pleasant. They were not famous and they shared expenses. Now they earned more, now they
did not, but in the end their contributions to the common fund amounted to the same figure.
Then they had a gallery opening!
It was a lovely gallery opening!
Their happiness never palled. It lasted two years. All the prophets had prophesied falsely.
But when two years had passed, they fell ill. They put it down to some poison contained in the wall-paper;
They suggested germs of some sort. Yes, certainly, germs. But something was wrong. Something was not
as it should be.
They consulted a doctor—and came home crying. It was indeed a growth, but one that would one day see
daylight, grow into a real flower and bear fruit.
All their care, their caution, their wariness had been wrecked on the rock of the inevitable.
They wanted more, how could they resist? They realized that through their contributions, they had created
something worth more than anything else.

 

By Anne Klontz and August Strindberg



---------------------------------------------------------


side by side ann frossen

ann frossen idi gallery

 

SIDE BY SIDE april 2014

och

SIDE BY SIDE TVÅ april 2017

scroll to the right >>

se Facebook: Ann Frössén
Instagram: annfrossen

LAC Läckö art center summer 2017
SIDE BY SIDE och SIDE BY SIDE TVÅ

Scenario Video digital prints
en serie bilder, fotocollage, som är ursprunget till min idé om Side by Side.


Home

ann frossen idi gallery

 

SIDE BY SIDE den inbjudan vi hade 2014.


4 - 27 april 2014  Galleri  ID:I  www.idigalleri.org

Jag är medlem i Galleri ID:I, Tjärhovsgatan 19 på söder, ett konstnärsdrivet galleri.
Har min utställningstid 4 till 27 april. Tog kontakt med Dan Utterström. Tänkte att vi kunde göra något tillsammans, kanske med fler konstnärer, kanske en samlingsutställning med konstnärer som vi av olika anledningar känner, ett 20-tal kanske.

Jag har de senaste åren arbetat, förutom mitt monumentalmåleri, med fotocollage, ihopsatta bilder i Photoshop. Dan jobbar med måleri och foto i sin konst och har lång erfarenhet av digital bildhantering och utskrifter.

 



ann frossen idi gallery
galleri interiör


INBJUDAN

Vore roligt om du vill delta i SIDE BY SIDE.

Två konstnärer samarbetar i en digital bild. Två signaturer och i en liten upplaga om sex. Vad händer när två personer möts och samarbetar, fattar gemensamma beslut i en konstnärlig process som ju oftast är ett uttryck av en persons historia och referenser. Hur närmar man sig den andre? Vilka strategier och bevekelsegrunder ligger bakom det slutliga uttrycket? Varför ser det ut som det gör?  Det hela är tänkt att vidga synen på bilden och skapandet genom processen fram till färdig bild. Genom mötet med den andre blir också den egna processen tydligare. Konsten och livet hänger samman. 
Att närma sig en annan människa, utan teman och konceptuella överbyggnader, för att se om något tredje kan uppstå, är en utmaning. Det hela handlar alltså om att möta en person som man känner sig nyfiken på och vill samarbeta med.
Samtliga bilder i pappersstorlek A2, 7 - 10 Mb, liggande eller stående. Det är fritt hur man disponerar bilderna inom A2-formatet.
Du väljer om du vill framställa bilden med någon av de inbjudna eller med någon annan som du vill samarbeta med. Alla bilder skrivs ut på Hahnemühle papper av Dan , 200 kr st eller om du väljer att göra det själv enligt tidsplanen nedan.
Vi hänger upp alla bilder 3 april i galleriet med enkla klämmor. Vernissage fredagen 4 april kl 17 till 20. Pressvisning kl 16 - 17. Vi bjuder på vin och man kan stanna kvar till
runt tio.  


ann frossen idi gallery

 



Artist talks på teman såsom t ex ”Den digitala bildens värde i vår tid”, ”Konstnärliga samarbeten”, ”Varför ser bilden ut  som den gör?”, datum kommer senare.

Tidsschema:
Svar till Dan eller till mig om att vara med senast onsdag 19 mars kl 19.
Sedan, maila era bilder till mig eller Dan eller använd Sprend eller Wetransfer  till någon av våra mailadresser.
Vi skriver ut bilderna på Hahnemühle photo rag 308 g i A2, (42 x 59 cm), vecka 13,  24 - 28 mars

Alla kommer till ID:I och signerar, numrerar, prissätter onsdag 2 april kl 12 till 18. Vi sammanställer verklistan.
Vi hänger allt, Dan och jag, torsdag 3 april kl 12 - 18.
Vernissage 4 april kl 17 - 20 med pressen kl 16 - 17. Hoppas förstås att alla kan närvara under kvällen.
Vi gör Facebooksida, evenemang, mailar ut till alla våra och ID:I’s kontakter, ev flyers om vi hinner och en pressrelease som kommer ut 20 mars.

Stockholm i februari 2014
Ann Frössén             


”Vi börjar här och nu och sedan vecklar vi ut oss…”

Konstnärerna hade maximal frihet. De inbjudna kunde förhålla sig fritt till vem de ville samarbeta med,
en inbjuden eller någon annan.  De bestämde prissättningen själva. Dan Utterström garanterade
utskrifter av varje verk och de två curatorerna stod för hängningen i lokalen. Det hela mynnade ut i följande parbildningar:

Lotta Barlach och Tippi Tillvind
Torbjörn Johansson och Dan Utterström
Lukas Göthman och Roger Metto
Marcus Eek och Olli Piippo
Birgitta Silfverhielm och Åsa Nylén
Paula von Seth, Jannike Brantås och Ann Frössén
Hans Åke Lerin och Nils Lerin
Ivetta Gil och Sofia M Westin
Jakob Anckarsvärd och Magdalena Dziurlikowska
Maria Loustarinen och Maria Boij
Marika af Trolle och Mikael Fagerlund
Joakim Forsgren och Mikael Goralski

Det blev nya 12 verk i upplagor om 6 exemplar med en prisbild mellan 199 kr och 10 000 kr.
Intressanta och utvecklade konstnärsskap möttes med andra och ett mångfacetterat och fortlöpande
samtal fick sin startpunkt.

Konstnären Ann Frössén planerade för sin utställning på det konstnärsdrivna galleriet ID:I i Stockholm.
Ann Frössén är känd för sina havs- och vågmålningar i mycket stora format. Blotta tanken på en utställning i
galleriets små lokaler förefaller barock. Men den utmaningen hade hon antagligen tagit till sig utan problem
om det inte var så att hennes stora intresse för andra och som ledde in henne på ett annat spår; en vidare
intressant diskussion in i vår framtid med ett väx(l)ande behov av konst. Hon föreslog kollegan Dan Utterström
att curera en utställning tillsammans med henne, en utställning som var tillåtande, inbjudande och upplösande
till sin art. Ett koncept som utmanar och förskjuter det unikt personliga på flera plan.



Utställningen SIDE BY SIDE bryter mot många etablerade vanor och mönster. Ett antal konstnärer valdes ut mer
eller mindre slumpmässigt ur Ann Frösséns kontaktlista. De fick ett och samma brev:

”Två konstnärer samarbetar i en digital bild. Två signaturer och en liten upplaga om 6 ex. Vad händer när två
personer möts och samarbetar, fattar gemensamma beslut i en konstnärlig process som ju oftast är ett uttryck
för en persons historia och referenser? Hur närmar man sig den andre? Vilka strategier och bevekelsegrunder
ligger bakom det slutliga uttrycket? Varför ser det ut som det gör? Det hela är tänkt att vidga synen på bilden
och skapandet genom processen fram till färdig bild. Genom mötet med den andre blir också den egna
processen tydligare. Konsten och livet hänger samman.”

Alla verk printades med digitala förlagor i samma format men dess marknadsvärden bedömdes olika.
Torbjörn Johansson/Dan Utterström-verket kostade 10 000 SEK medan Joakim Forsgren/Mikael Goralski-verket
såldes med förlust om 1 SEK per blad, för 199 SEK. Frågeställningen kring konstverkets värde accentuerades,
vad utgör värdet på ett verk? Är det förknippat med personen och ett personligt varumärke eller är det mer faktiskt
kopplat till teknik och material? Upphovsmannaskap är en del av en ”personkult”, om bilden inte har ett fysiskt
materiellt värde så har personen det.

Hur fungerar det i så fall i den reproducerade bildens tidsålder, inom ramen för dagens explosionsartade spridning
och konsumtion av digitala bilder? Filosofen och konstkritikern Walter Benjamin resonerade kring detta redan 1936
när han pekade på filmindustrin som en utgång ur de fastlåsta positioner som var märkbara mellan den fria konsten
och fotografin. Han intresserade sig för hur filmindustrin skapade ”värde” och personkult kring massproducerad och
masskonsumerad reproducerad bild. ”Film” är till för spridning och masskonsumtion men är ändå en
mångmiljardindustri, det är socialt och delas och ”gillas” av många. Walter Benjamin pekade på att varje ny
teknikutveckling också har förändrat såväl konsten som konstens roll och marknaden kring den.




I projektet begränsades upplagans storlek till 6 exemplar av varje verk. Konceptet visade en stor öppenhet
och generositet vad gäller hur verken tillkom och av vilka. Verken, som var digitalt producerade, fick inte
stor spridning utan visades som nästan unika objekt i ett fysiskt gallerirum för en begränsad publik.
Frågeställningen om det finns ett värde i att förhindra okontrollerad spridning finns här. Skulle konstverket
få högre status om ett fåtal personer ser det? Konstverkets ”kultvärde” har en mycket lång tradition, det har
under vissa perioder varit viktigare att de blev gjorda än sedda. Tänk på religiösa skulpturer som bara sågs
av prästen, eller madonnabilder som avtäcktes en gång om året, St Göran i Storkyrkan i Stockholm som
placerades på en trähäst och drogs runt i staden en gång varje år eller medeltida skulpturer i katedraler
som inte alls kan ses från golvnivå, av människor.

Idag ser vi en ny slags motrörelse i internet och det stora behov och intresse som publiken visar för att
konsumera digitala bilder. Även produktionen av bilder har ökat och alla kan göra och sprida bilder idag.
Bilder har fått en ny social betydelse och grundar också nya sociala gemenskaper. Det verkar som att den
reproducerade bilden är här för att stanna och att bilder sprids explosionsartat därför att människor vill det.
Här kommer den nya tekniken konsumenten till mötes. Tycke och smak har blivit en massrörelse i sig,
man lär varandra vad man ska tycka genom sociala medier, så bildens förmåga att spridas och gillas av
många verkar vara en oundviklig framgångsfaktor. ”Gillanden” i sociala medier utgör närmast en egen
valuta på en ny marknad.

Är konstnären beroende av en publik idag och hur ser publiken ut? Att följa det traditionellt exklusiva
unicitetsspåret skapar behov av en fåtalig men excentrisk publik, en eller ett par mecenater som söker
autencitet och särart. Att gå masskonsumtionen tillmötes är att välja ett slags ”crowd-founding”-koncept,
en tro på att marknaden består av oerhört många med lite pengar hos var och en. Det är ett vägval i vår tid,
vilken potential har konsten och den reproducerade bilden som handelsvara?

 




 

Vilken är grafikens ställning idag? Grafikens etablering och utveckling följer på många sätt fotografins.
Mycket grafik har fokuserat mer på teknik före innehåll och man ser sällan en utställning med grafiska
verk utan att också se en fördjupning i framställningstekniker och upplagestorlek. Idag minskar antalet
grafikutbildningar i Sverige och det traditionella hantverkskunnandet tenderar att tunnas ut och musealiseras.
Man har sedan 1800-talet försökt att höja grafikens status som konstobjekt genom att skapa unicitet,
genom att numrera och signera upplagor och garantera upphovsmannens närvaro. Samtidigt menar
somliga att det kommersiella intresset för grafik i världen ökar enormt just nu, att den digitala
spridningsmöjligheten ökar intresset. Är den digitala bilden för konsten vad mp3-filen är för musiken?

Ett annat spår som utställningen borrar i är frågan om man har lämnat ”det personliga” när man går in i
ett gemensamt skapande med någon eller några andra? Ett oanat och obegränsat spelrum öppnar sig i
en sådan modig process. Tomas Tranströmer skrev i dikten ”Galleri” om varje konstnär som en stjärna
med en egen atmosfär, temperament, rörelse…”några gjorda av eld och andra av is…” Vad kan hända i
skärningspunkten?

Frågan om värdet av det personliga accentueras i projektet. Det är lätt att undra om konstnärerna har
kompromissat, tunnat ut något genuint unikt eller om de har adderat värde och innehåll? Gav de upp
något eller fick de något? Valde man en partner som liknande en själv eller som utgör ens motsats?
Var uppstod mötet? Vad har projektet givit var och en? Man säger ofta att konst är en brygga mellan
människor, kulturer och språkområden. Människor har en outtröttlig lust att närma sig och att förstå
andra människor. Att skicka delar av ett blivande verk fram och tillbaka till en medkreatör är i sig ett
analytiskt och detaljerat arbete, man får möjlighet att granska varje del och att ta ställning till den,
likt en arkeolog får man pusselbitar steg för steg som ska bilda något man inte tidigare sett. Vi andra,
publiken och betraktarna, gör det motsatta. Ur en helhet försöker vi tolka och sönderdela informationen
för att förstå var bilden började och hur den utvecklades. Ur vilket perspektiv vi än har närmat oss verken
i utställningen så tar vi tacksamt emot alla dess inneboende frågeställningar och all dess ödmjukhet.
12 verk av 25 konstnärer kan tyckas vara en mikrovärld men här kristalliseras konstens, skapandets
och mellanmänskliga frågor av betydelse.

Elisabeth Fagerstedt
Konstvetare

Stockholm mars 2014


 


 


SIDE BY SIDE
ID:I      4 – 27 april  2014

 

Från vänster:
Lotta Barlach och Tippi Tillvind  utan titel 
                                                                                           
Torbjörn Johansson och Dan Utterström  ”Side by Side”    
                                                        
Lukas Göthman och Roger Metto  ”Once I was unbelievable young” 
                                   
Marcus Eek och Olli Piippo  ”Skräddare”
                                                                                              
Birgitta Silfverhielm och Åsa Nylén  ”Goddag yxskaft  - Goddag yxskaft”   
                           
Paula von Seth, Jannike Brantås och Ann Frössén  
”Sida vid sida vi lever, så drivs vi, rörelse”  
                                                                                         
Hans Åke Lerin och Nils Lerin  ”Vattenskugga” 
                                                                               

Inre rummet:
Ivetta Gil och Sofia M Westin   utan titel  
                                                                                           
Jakob Anckarsvärd och Magdalena Dziurlikowska  ”Dårskeppet”  
                                         
Maria Luostarinen och Maria Boij  ”May I cry now?”   
                                                                  
Marika af Trolle och Mikael Fagerlund  ”Fager Trollvas”     
                                                          
Joakim Forsgren och Mikael Goralski  ” Restaurering av inre rum”   
                                           

 

SIDE BY SIDE = två konstnärer samarbetar i ett konstverk, en digital bild,

i en upplaga om sex stycken.    



 


SIDE BY SIDE Två
ID:I      7 – 30 april  2017

 

 

Stora rummet från vänster:
Moln och Sky Karin Häll och Lise-Lotte Norelius

Observatorium, Annette Hammarén och Helena Pehrsson 

Point of no return, Kajsa Breitholtz och Jenny Gedda

PowerPlay, Ari Loustarinen och Mikael Goralski

Cosmic Sky, Astrid Sylwan och Hanna Tingsgård

Flodbädd, Marja-leena Silanpää och Ann Frössén

Akt IV, Lovisa Ivenholt Bergqvist och Maria Bajt 

 

Inre rummet: 
Änderna, Eva Kerek och Annica Åberg

IMG_6455, Jakob Ojanen och Erik Berglin

Ordväxling vid köksduken, Anna T Wolgers och Monica Nilsson 

IMG_6755, Jakob Ojanen och Erik Berglin 

Katten och hennes poet, Bengt Jahnsson-Wennberg och Christina Olivecrona                 




opening gallery ann frossen 

Side by Side Två, the finissage night 30th april 2017.



opening


 

 




gallery view

From the left: Karin Häll / Lise-Lotte Norelius, Annette Hammarén / Helena Pehrsson, Jakob Ojanen / Erik Berglin in the inner
room, Kajsa Breitholts / Jenny Gedda, Ari Luostarinen / Mikael Goralski, Astrid Sylwan / Hanna Tingsgård.

Lise-Lotte Norelius framförde en performence under kvällen.



opening

Marja-leena Sillanpää / Ann Frössén längst till höger.



bengt j-w

Bengt Jahnsson Wennberg / Christina Olivecrona, inre rummet.



annette h och helena p

Annette Hammarén / Helena Pehrsson.



ari l och mikael g

Ari Luostarinen / Mikael Goralski.



lac ann frossen side by side

LAC Läckö art center som drivs av Lovisa Ivenholt Bergqvist. Utställning med alla 48 konstnärer och 24 bilder
som har varit med i Side by Side.
Från höger Astrid Sylwan/Hanna Tingsgård, Jakob Ojanen/Erik Berglin.



side by side ann frossen

Från vänster Anna Tegeström Wolgers/Monica Nilsson, överst Annette Hammarén/Helena Pehrsson,
under Karin Häll/Lise-Lott Norelius, Hans Åke Lerin/Nils Lerin, Lovisa Ivenholt Bergqvist/Maria Bajt, Kajsa Breitholtz/
Jenny Gedda, Mikael Goralski/ Ari Luostarinen, Lukas Göthman/Roger Metto, överst Eva Kerek/Annica Åberg,
Maria Luostarinen/Maria Boij, Lotta Barlach/Tippi Tillvind, Ivetta Gil/Sofia M Westin, Marcus Eek/Olli Piippo.



ann frossen side by side

Bredvid Marcus Eek och Olli Piippo Joakim Forsgren/Mikael Goralski.



ann frossen  

Marja-leena Sillanpää / Ann Frössén. Flodbädd.